IMG_1470

Bohusracet

2016-07-05 / Anders, Kjell, Racing, Seascape, Uncategorized

Träningsdag

Vaknar på torsdagsmorgonen och tittar ut genom fönstret på hotellet. Grå himmel och ösregn. Vi som ska ut och träna idag. Fan också!

Klockan 9 sitter vi i ett konferensrum och får en lektion av Sebastian Christensson hur vi ska genomföra racet. Han går igenom banan på en powerpoint och visar var det finns faror att ta hänsyn till. Vi får även tips på bra rutter att välja. Sakta börjar det sjunka in vad vi har föresatt oss att göra. Det kommer att bli tufft och dragit där ute. Prognosen för fredagen talar om 0-4m/s vid starten för att sedan öka under dagen till 12m/s i medelvind och upp till 15m/s i byarna. I en jolle. Vi borde definitivt skaffa oss bättre impulskontroll.

Ute fortsätter regnet att ösa ner. Bestämmer oss för att vänta med träningen till efter lunch. Går upp till centrum och fikar, lunchar och handlar lite nödvändiga saker samtidigt som vi hoppas att regnet ska gå över. Vi kan ju inte bara sitta och mysa i båten utan måste umgås lite med vårat fantastiska supportteam Gunilla och Sofi. Bland annat så köper vi en portapotti på Biltema. Känns som en bättre lösning än en hink. Den ska nog gå att klämma in i båten. Kanske.

Klockan 13 sitter vi båten med våra torrdräkter på och glider ut genom kanalen för en sista träning inför racet. Gissa om det slutat regna? Inte direkt. Det börjar med ett stilla duggregn för att sedan övergå till ösregn och mellan 6-8m/s vind. Ska senare visa sig vara en bra genomgång inför vad som komma skulle. Vi är ute och kör i två timmar ungefär innan vi tröttnar och vänder hemåt. När kepsen börjar likna en blöt disktrasa och fingrarna ser ut som att man har legat i badkaret hela eftermiddagen och druckit skumpa med frun så kan det vara nog.

På väg tillbaka till bryggan möter Joakim Holmqvist som är på väg ut på sitt andra träningspass med sin Seascape 27. De ser verkligen taggade ut, hoppas det går bra på tävlingen för dem.

Lite småsega lägger vi till och börjar ta ner storseglet, och plocka ihop vår Torqeedo elmotor. Den består av tre delar. rorkult, batteri och drivlina. Jag står på bryggan och håller på att plocka ner batteriet i väskan när jag hör ett tydligt PLUMS och omedelbart efter hör Kjelle skrika ” Det är fan inte möjligt. Jag höll ju i”. Det var inte med en vidare bra magkänsla jag vände mig om och tittade. I båten ser jag Kjelle stirra ner i vattnet efter en motor som borde ha suttit på akterspegeln och nu tydligen ligger i vattnet.

Jag biter mig så hårt i tungan jag kan för att inte säga något som kan göra oss till ovänner för evigt, att jag befarar att den ska gå av. Under tiden sätter Kjelle igång med att sortera om ankarlinan i något meditativt syfte (jag tror nog han är arg). Vi lugnar ner oss efter ett stag och börjar fundera på hur fan vi ska få upp motorn från botten. Utan motor inget race och en väldigt mycket kortare semester.

Kjelle hoppar i vattnet och försöker se om han når ner till botten. Går inget vidare faktiskt. Kjell Johnsson 174cm kort i en torrdräkt full med luft utan viktbälte gör det till ett omöjligt projekt.
Tadaa! Dags för Kapten Anders att göra entre på brottsplatsen. Jag slänger ner ankaret för att kolla om det går att dragga efter motorn. Känner att ankaret tar tag i den men motorn glider av hela tiden. Kommer då på den briljanta idén att hoppa ner i vattnet för att få en bättre vinkel för ankaret.

Ett litet tips till er alla, är att om ni ska hoppa i vattnet för att dragga efter en motor, ta av den självuppblåsbara flytvästen. Det var fan vad förvånad jag blev när den kramade om mig som en knallgul anakonda. Motor i sjön och en flytväst mindre, Bohusracet börjar verkligen bra. Tar av mig flytvästen och slänger upp den på kajen, för nu ska motorjäveln upp. Har sån fantastisk tur och känner att jag får tag i något tungt med ankaret. Säger till Kjelle ” Rör dig inte en millimeter i båten nu” och börjar dra upp ankarlinan med en urmakares tålamod. Strax ser jag den svarta kabeln som går till batteriet och får tag på den och kan lyft upp motorn på kajen.
Signia Cruises är på gång igen!

Racedag.

Väckarklockan ringer 6:00. Jag har varit vaken sedan 4:25. Det är väl konstigt att det ska vara så svårt att sova när man vet att man ska vara vaken mellan 35 och 40 timmar i sträck. Nervös? Lite faktiskt. Det är tur att vi på Signia Cruises har Kapten Kjell att luta oss mot, i alla fall så länge han ger fan i motorn, den är mitt ansvar från och med nu.

Vi bär ner det vi ska ha med oss på tävlingen till båten och knallar upp till frukostmatsalen och käkar lite. Tar bara en kopp kaffe för ovanlighetens skull, vill verkligen inte ha en orolig mage idag. Hur praktiskt det än kan vara att sitta på en portapotti i en båt med 90cm i takhöjd, med en knäppt flytväst och en torrdräkt nerdragen till knäna. Houdini nivå på den bedriften.

Klockan 7:30 står vi på kajkanten och säger adjö till Gunilla och Sofi med både kram och puss på munnen. Men konstigt nog så uppskattar de inte skämt av typen ”Passa på att kramas nu för det kan vara sista gången ni ser oss”. Vissa tjejer har verkligen ingen humor. Fast det kan också ha varit ett opassande tillfälle för sådana skämt. Förmodligen.

Under natten så har vinden vänt så vi bestämmer oss för att slänga in motorn i kabinen och segla ut genom kanalen mot starten. Det vill säga med den lilla vind det är. Vad är det är för något? Det blåser ju knappt. Prognosen har sagt att det ska blåsa mellan 0-4m/s, men varför ska den stämma just idag?

Vi startar i första startgrupp klockan 9:00. Totalt vindstilla. Vilket jävla fiasko. Det tar oss över två timmar att ta oss fram till Uddevallabron, en sträcka på 1,6nm. Tråkigt!! Vi som ville segla och köra ifrån alla de andra långsamma småbåtarna. Det ska visa sig senare att vi kommer att få mer vind än vi vill ha.

Vi rundar udden efter bron och börjar kryssa oss ner för Uddevallafjorden för att ta oss ner mot Tjörn och Hättestads fyr ute till havs. Efter en timme börjar vinden tillta och det börjar likna den seglingen vi har önskat oss hela tiden. ”Det börjar likna segling banne mig”. Tyvärr så fortsätter vindstyrkan att öka och regnet öser ner hela tiden. Vi kämpar på så gott det går på kryssen, och det finns egentligen inte mycket tid över till något annat än att styra och passa skoten.

Ungefär klockan 14:00 så har vinden ökat till upp mot 16m/s i byarna och det börjar bli snudd på oseglingsbart. Vi har helt enkelt för mycket segel uppe så båten lägger sig nästan helt ner på sidan flera gånger. Då kommer den värsta vindbyn hittills och båten lägger sig platt på sidan med mast och segel i vattnet och vägrar att räta upp sig. Jag står på railsen i sittbrunnen och håller fast mig i vanten( de rostfri vajrarna som håller upp masten för de som inte är seglingskunniga). Vi ligger nu på sidan i mellan 20-30 sekunder samtidigt som vinden blåser vidare med sina 15m/s. Börjar bli lite stressigt nu. I ögonvrån ser jag Kjelle klättra över rorkulten ut och ställa sig på det ena rodret samtidigt som ha tar tag i det andra och drar. Sakta börjar båten räta upp sig igen och vi kan börja andas lite normalt. Vi båda två inser att vi inte kan ha så här mycket segel uppe om vi ska fortsätta. Vi måste reva storseglet och det snabbt. Hittar lite lä bakom en udde där vi kan reva seglet och jag kan passa på att pissa. Märkligt vad lite stress kan göra en väldigt pissnödig.

Ut och prova igen då. Funkar bättre än förut, men inte toppen. Vi har fortfarande för mycket segel uppe, och när vi börjar närma oss Tjörnbron märker vi att det blåser mer ute till havs, så börjar vi fundera på om det inte är dags att bryta tävlingen. Det som slutligen får oss att ta det mycket kloka beslutet, är att blocket till försegelskotet har brustit. Går nästa del sönder på den så har vi inget försegel, och det är inte ett bra scenario ute på havet i styv kuling.

Vi vänder om hemåt.

På hemväg så har vi en perfekt vind och seglar i runt 10 knop på revad stor och försegel. Bra drag kan man säga, bara synd att det inte var så när vi fortfarande var med i tävlingen. Nu när det är lite lugnare på båten så passar jag på att titta ner i kabinen. Den synen som möter mig är inte vacker. Portapottin har vält. Det ligger ungefär 10 liter vatten/toakem och skvimpar runt på golvet. Men det som verkligen stör mig är att allt mitt tröstgodis som jag har köpt, tydligen har bestämt sig för att ta simlektioner just nu. Skit! Just nu när jag verkligen behöver mina tröstnappar.

Life´s a mess sometimes!

Vi ringer till Gunilla och Sofi och berättar den glada nyheten att vi är påväg tillbaka till Uddevalla, och att det vore hyggligt om de kunde komma och hämta oss. Vi ville verkligen inte sova i båten efter en sån här dag. Tro det eller ej men de blir faktiskt väldigt glada och säger att vi för ovanlighetens skull har varit ett par duktiga pojkar. De säger något om att det var klokt och moget gjort. Själva känner vi oss som fegisar. Förmodligen så har de rätt, och jag är inte den som säger emot den som kommer med en MAX Steak & Bacon till mig klockan 22:30, när jag är hungrig och trött.

Utför den snabbaste ihoppackningen av båten hittills och sätter kurs på Smögen och den campingstuga som de har hyrt för natten. En stuga som består av två våningssängar, och är så liten att om vi alla fyra drar in luft i lungorna samtidigt, så är det risk att väggarna rämnar. Men där och då så kunde jag inte bry mig mindre. Nu skulle torrdräkten av. Somnar med understället på utan att passera GÅ.

Snipp snapp snut så var Bohusracet slut.

PS: På söndagen får vi reda på att det endast är 50 båtar av 165 som slutfört tävlingen, så det var nog klokt att bryta i alla fall.

Slutligen lite bilder från ”soliga” Uddevalla:

IMG_7680 IMG_1471 (1) IMG_1470 IMG_1466 (1) IMG_1464 (1) IMG_7686 IMG_7683 IMG_7682 IMG_7681 IMG_1474 IMG_1471 IMG_1466 IMG_1464

 

To be continued…..

7 svar till “Bohusracet”

  1. Stefan skriver:

    Gott beslut.

  2. Björn Tysell skriver:

    Fantastisk berättelse. Satt på helspänn och läste om era bravader. Inga naglar kvar. Mycket bra skrivet. Lycka till i fortsättningen.
    Fam Tysell

  3. Anders Hultman skriver:

    Goa garv! Kul skrivet.

  4. Kari skriver:

    Det var ett bra beslut ni tog kunde sluta illa för er .. tur du har Kjell med dig för inte hade du avbrutit den seglingen annars ?..tokigt att ni åker i sån liten båt … va rädd om er …

  5. Kari skriver:

    Förresten glömde säga .
    Du är grym på skriva om er story. ..kunde inte låta bli läsa allt .
    Riktigt bra …

  6. Jonathan skriver:

    Jävlar vilken bra läsning! Skrattade gott till Kjelles lilla incident.
    Hur som, synd att ni fick bryta! :/

    /Jonathan

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *