Tre män gick upp för en kulle, två svenskar kom ner för ett berg.
2016-07-28 / Anders, Croatia, Kjell, TravelDet har dykt upp en ny kille i kvarteret, en Seascape 27 med en mycket trevlig tysk vid rodret som heter Bodo Genz. Efter lite prat om var vi kommer från och vad vi gör hemmavid, så börjar det pratas båtar, segling och äventyr i största allmänhet. Bodo berättar att han numera bor i Österrike och är en passionerad fallskärmsflygare och har deltagit i ett flertal VM. Nyfiken som jag är så frågar jag hur det gått, och lite motvilligt berättar han att det blivit ett silver i lag-vm. Han är inte en speciellt skrytsam person med andra ord. Trevlig egenskap hos en människa, något fler borde ta efter.
Bodo har tagit med sig en lite mindre lättvikts-skärm som är framtagen för att ha med sig vid bergsbestigningar, för att på så sätt få ett roligare sätt att ta sig ner från toppen på än att gå. Vad kan då vara ett lämpligare ställe att prova den på än här i Sipnata. Det finns skapligt höga kullar, mistralen blåser stadigt från norr, och tydligen så har han fått sällskap påväg upp till toppen. För det är klart att Kjelle och jag inte kan tacka nej till möjligheten att få se det på nära håll.
Nu är det så att bergen här på Kornati inte direkt är lätta att ta sig uppför. Rakbladsvassa stenar som ligger utslängda lite hur som helst, däremellan är det gräsbevuxna gropar som är helt omöjliga att veta hur djupa dem är. Ormar? Blir alltså till att hoppa som något större bergsgetter från sten till sten. Bergsgetter med artros i mitt fall, men vadfan vad gör man inte för en bra bild.
Det tar oss ungefär en timme att gå upp till toppen, jag bärandes på kameran, Bästefar Kjell med vattnet och Bodo med sin skärm i en ryggsäck. Bra träning fick vi på kuppen också, kan lova att det är ganska jobbigt att traska uppför de här kullarna i över 30 graders värme. Efter en andningspaus för oss, och lite funderande från Bodos sida var han ska starta, är det dags att ordna med utrustningen inför flygningen. Som ni ser så är det mycket linor och tyg är det att hålla reda på. Kjelle får uppgiften att hålla i skärmen innan liftoff, och jag gör det jag brukar göra, tar bilder.
Allt funkar klockrent och Bodo är snart i luften. Han är nere i dalen på fem minuter, vilket vi inte är. Eftersom det är värre att gå nerför så tar längre tid nu än det tog att ta oss upp. Att jag inte tänkte på det innan? Tillbaka vid båten blöt som en hund, tyvärr inte av vatten. Fast jag borde inte klaga, vattnet är varmt i havet och jag har varit med om en häftig upplevelse till.
Förresten, Bodo landade utan att krascha!
Här är lite bilder att titta på:
Påväg mot toppen
Äntligen är de trötta vandrarna uppe
Var ska jag starta ifrån tror du?
Koncentration
Skärmhållare Kjelle
Take off
Bodo flyger högt
Första svängen
Lite mer sväng
Vilken linslus du är Bodo
Utsikt mot Italien
En skärm med utsikt
Bodo panorama
Sikta inte på korset Bodo
Utsikt utan Bodo
Imorgon är det segling igen, för vi ska tävla mot Bodo tillbaka till Jezera och Free Spirit Sailings ettårs kalas. Vi får väl se till att spöa segelflygarn då. Första pris är tre bärs, och en glass till mig.
To be continued….
Ser gött ut. Följer era äventyr med glädje.
Coola bilder😊
Gulliga Gunilla!
Oj vilka fina bilder!!😉
Häftig upplevelse att få del av. Vad bra du levandegör &!kul ton du har, ,Anders! Värsta kåseriet, Tack👍
Tack för de snälla orden Lasse!